Del 3 Tema Värme och Uppvärmning -Kostnader och infomation
De gånga månaderna har vårt värmesystem fått jobba hårt för att värma upp vårat hus och man blir lite ödmjuk inför värmepumpens viktiga uppgift -Att som ensam energikälla i huset (bortsätt från kakelugnarna då), värma upp över 200kvm boyta under flera veckor av extrem kyla.
Jag älskar våra varma golv och stengolvet i det tillbyggda vardagsrummet är mitt favorit golv*.
Facit för hur mycket el vårat hushåll slukat den gångna månaden, kom i form av en elräkning för januari. Den visar att vår faktiska elförbrukningen var 2876kWh, vilket gav en elräkning på 3793kr. Det är inte gratis att värma upp ett stort hus (+ ett stort garage), trots en bergvärmpump...! De senaste åren har vi haft en årsförbrukningen på nästan 20 000kWh var av ca hälften är själva uppvärmningskostnaden av vårat hus (+garage).
Vår elförbrukning är relativt hög, men utan vår bergvärme hade den varit betydligt högre och jag är tacksam för vårat konverteringsbeslut. Vi har räknat med att vi spar drygt 15000kWh/år, tack vare vårat bergvärmesystem. En summa som som motsvarar närmare 20000kr/år.
I år är vi inne på vårat 10:e år med bergvärmepump och investeringskostnaden för systemet är nu med råge betald. De senaste åren har varje sparad kilowatt varit drygt en tjänad krona.
Sammanfattning: Under den 10 års period som det vattenburna golvvärmen med bergvärmepump har vairt i drift, har vi haft ett problem- och underhållsfritt värmesystem. Ett system som förrutom att vi sparar pengar, kan lita på och som klarar svår kyla under långa perioder (-20grader i flera veckor). Jag gillar även att det dessutom behövs inte någon form av tidskrävande eller nedskräpande hantering. Att vi dessutom har valt ett relativt miljövänligt uppvärmningssystem känns som en extra bonus.
Fakta om vårat värmesystem
* Vattenburen golvvärme från Thermotech. Två stycken golvvärmefördelare, shuntgrupper, med totalt 14 st golvvärmeslingar i bottenplanet. En slinga försörjer övervåningens badrum. Övriga rum på övervåningen värms upp av vattenburna radiatorer.
* Värmepump : IVT C7 bergvärmepump
* Tillkopplad kombiberedare med ackumulatortank och extra varmvattenberedare .
* Borrhål ca 130m djupt (aktivt hål)
Flödesschema över vårat värmesystem (klickbar bild som visar mer detaljer och har förklarande text).
--------------------------------------------------------
Förklarande text till vårat värmesystem och flödesschema ovan:
Värmepumpen tillverkar värme beroende på utetemperatur. Hur varmt vatten som värmepumpen skall tillverka beror på vilken reglerkurva som är vald (linjärt förhållande mellan utetemp och tillverkat varmvatten). Vid utetemperatur -10grader så tillverkar värmepumen varmvatten med ca 40 graders temperatur. Det vattnet går ut i värmesystemet och passerar radiatorerna på övervåningen (termostaterna på radiatorerna är fullt öppna). Det försörjer även fördelarna till golvvärmesystemet. Dock så är maxtemperaturen i golvvärmeslingorna begränsad till ca 35 grader pga att ytskikten ej tål högre temperaturer så vattnet shuntas ut med max 35 grader. Varje rum har en egen termostat som styr en magnetventil i resp.golvvärmeslinga, varför vissa slingor kan vara stängda pga av att rummet har uppnått inställd temperatur.
/Författad av mannen Small Town
--------------------------------------------------------
Jag hoppas mitt tema "Värme och uppvärmning" varit intressant och gett svar på de flesta av de frågor som jag brukar få angående vårat värmesystem.
Nästa vecka är det dags för helt andra typer av inlägg. Jag har några inlägg om y vacker inredning på gång och så vill jag gärna visa lite bilder från barnkalasdukningen som vi hade i helgen :-)
Läs hela värmeserien här:
Tema Värme och Uppvärmning -Inledning
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:1 Energibrunn & värmepump"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:2 Utbyggt & optimerat system"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 3 Kostnader och infomation"
Mina favoritlänkar på området:
En av de bästa populärvetenskapliga beskrivningarna av bergvärme som jag läst finns i publikationen Lagerbladet och artikeln ”Värme i berget”
Övriga bra länkar
Svenska värmepumpsföreningen
-Energimyndighetens sida för värmepumpar
-Wikipedia Värmepump, Bergvärmepump
-Vi i villa Bergvärmepump -så fungerar det
Nyteknik "Krånglande bergvärmepumpar"
--------------------------------***-------------------------------
*Mer om vårat stengolv kan läsas i inäggen "Vi har bestämt golv" "Golvleverans" samt allmänt om vackra klinkerssten golv i inlägget "Stensäkra golv"
Del 2:2 Tema Värme -Utbyggt & optimerat system
2008 påbörjar vi vårt andra utbygge (det jag kallar etapp 2). Det var nu vi skulle förverkliga våra drömmars hus, det var nu vi skulle få de ytor vi fick pruta bort i samband med renovering av huset och utbygge etapp 1. Huset skulle nu växa ytterligare 70kvm -Från det ursprungliga ca 100kvm när vi köpte huset, vidare till 130kvm i etapp 1 och slutligen bli drygt 200kvm.
I samband med planeringen av vår andra utbyggnad gör vi en översyn av vårat nya värmesystem. Vi kan kostatera att de första 5 driftåren har värmepumpen varit pålitlig och värmesystemet som helhet har varit driftsäkert och underhållsfritt. MEN vår förhoppning om att kunna spara ca hälften av uppvärmningskostnaden var för optimistiskt . Förklaringen var att vi med akt och mening valde en större värmepump, än vad vi inledningsvis behövde (då vi redan vid installation av värmesystemet visste att vi skulle vilja bygga ut igen) och därför led pumpen av överkapacitet*, vilket i sin tur inte gav den optimala energibesparingen. Men den överkapaciteten skulle den nya utbyggnaden och ytterligare 70kvm boyta råda bot på!
Förberedelser inför gjutning av tillbyggnadnades platta. Efter markberedning, murning av kantbalk och isololeringsplattor lägger golvvärmeslingorna och drar samtidigt fram varm och kall vatten, samt avlopp. 
Närmare bild på golvvärmeslingorna. Mer om plattan och själva gjutningen kan läsas i Byggdagboken från feb -08, sammanställningen av byggdagböcker kan hitts här.
När det äntligen blev dags för vår andra utbyggnad vintern 2007/2008 var utbyggnaden av värmesystemet ett av de första sakerna vi fick ta beslut om. Den nya tillbyggnaden skulle ha gjuten platta, istället för torpargrund som vi har på det befintliga huset och det innebar en annan typ av golvvärmeinstallation. Utifrån dessa förutsättningar blev det naturligt att fortsätta med samma golvvärmeleverantör, men den här gången välja golvvärmeslingor som gjuts in i plattan. Våra erfarenheter från de två olika golvvärmeinstallationerna** är att det finns för- och nakdelar med båda varianterna***.
Värmeprojekt "Optimering" -Fungerade det?!
När golvvärmeslingorna från tillbygget var inkopplat och vi ser att det utbyggda systemet fungerar bra ihop med det befintliga, samt att värmepumpenser ut att klarar den ökade belastningen, är det dags för nästa värmeprojekt: -Värmeprojekt "Optimering".
Den här gången ville vi förbättra och optimera värmepumpens effekt. Vi installerade en extra varmvattenberedare (kombiberedare). Beredaren är utrustad med en arbetstank till värmesystemet vilket innebär att värmepumpens gångtider förändrats. Tidigare var antalet start och stopp av pumpen många vilket inte är att rekomendera, då det är starterna som sliter på en värmepump av kolvtyp. Detta har eliminerats med den nya arbetstanken. Kort sagt kan man säga att värmepumpen är i drift kontinuerligt vid utetemperatur under -10. Opitmeringen innebar ytterligare en vinst, då vårat behov av större varmvattenberedare utökats i och med tillbygget och vårat nya badrum och relax.
Läs mer om vårat projekt i mitt tidigare inlägg om att optimeringen av bergvärmepumpen.
I Del 3, sista delen i temat "Värme och Uppvärmning" finns detaljerad fakta och ett flödesschema över vårat värmesystem. Dessutom avslöjar jag hur våra elräkningar ser ut idag, 10 år och 100kvm större hus senare. Har vårat värmesystem verkligen inneburit någon ekonomisk besparing?!
---------------------------------------------- **** ----------------------------------------------
*Överkapacitet: dvs för litet golvvärmesystem för pumpens kapacitet, vilket innebar att värmesystemet och golvvärmeslingorna kunde inte tranportera bort allt varmvatten och gjorde pumpen ineffektiv och med många onödiga start och stopp. Generellt kan man säga att en optimalt inställd bergvärmepump inte ska starta och stoppa allt för mycket, utan man vill ha en jämn belastning av pumpen då alla startar och stoppar påverkar livslängden på bergvärmepumpen.
**Vi valde Thermotech som leverantör av golvvärmen och har varit mycket nöjda, både med produkterna och bemötande och leveranstider. Mer om de olika typerna av sk "fördelningsprinciper" för golvvärme och vilka golvvärmeinstallationer som passar för olika hustyper m.m kan man läsa här.
***Fördelen med golvvärme på betongbjälklag är att vi slapp vi kostnaden för spårade golvspånskivorna (då dessa är dubbelt så dyra som vanliga golvskivor), nakdelen är att vi upplever att systemet är något trögt. Värmegolv på träbjälklag är passar när man renoverar gamla hus och i de fall man bygger nytt med torpargrund, dessutom upplever vi dessa golv som "varmare".
Läs hela värmeserien här:
Tema Värme och Uppvärmning -Inledning
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:1 Energibrunn & värmepump"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:2 Utbyggt & optimerat system"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 3 Kostnader och infomation"
Del 2:1 Värme och uppvärmning -Energibrunn & värmepump
En vacker dag i Juli 2001 etablerades borrmaskinen som skulle borra våran energibrunn. Inklusive etablering, borrning och avetablering tog det drygt 1 dag att få våran energibrunn redo för "bergvärmeutvinning".
Det är spännande att borra en brunn för bergvärme, för man kan aldrig veta vad som väntar där ner på djupet! Det visade sig att våran berggrund var av typen svårborrad svenskt urberg och det gick åt flera borrkronor innan våra 130m var avklarade. Andra geologiska förutsättningar för vårt borrhål var tex obefinligt jorddjup (bra för ekonomin), samt att vi vid ca 35 meters borrdjup så stötte en 10meters bergsficka av, vad vi tror var gammal havsbotten (i tre hela borrör, totalt 9 m var det som att borr i tomma intet i och med den porösa bergsfickan). Det var riktigt spännande att se slam(kax)containern fylldas med havsbottenukande slam som innehöll en mängd snäckskal i olika storlek! 
Borrdjupet för ett energiborrhål är vanligtvis mellan 90-200m djup beroende på geologiska förhållanden och energibehov. I vårat fall borrade vi ca 130 och det har visat sig vara ett tillräckligt djupt hål för våra energibehov och för våran bergvärmepump.
Här syns borrhålet med de isolerade kollektorslangarna (till och från). När energibrunnen var borrat las en kollektorslang fylld med en frostskyddad vätska i borrhålet. Vätskan pumpas in i slangen och upp till värmepumpen där energin koncentreras och "utvinns".
Installation och inkoppling av bergvärmepumpen
Det är ett stort arbete att koppla in en värmepump och ansluta mot golvvärmeslingorna. Vår värmepump står i tvättstugan och vår käre rörmokare, tillika svärfar fick ett klurigt uppdrag att på så liten yta som möjligt koppla in värmepump, varm- och kallvatten, samt fördelning/reglering till golvvärmesystemet. Så här kan de se ut om man har ont om plats och en klurig rörmokare :-)
Vår bergvärmepump vid namn C7 från IVT (mer info se del 3)
Läs hela värmeserien här:
Tema Värme och Uppvärmning -Inledning
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:1 Energibrunn & värmepump"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:2 Utbyggt & optimerat system" uppföljning om hur vårat projekt i mitt tidigare inlägg om att optimera av bergvärmepumpen -Hur gick?!
Tema: Värme och uppvärmning "Del 3 Kostnader och infomation" Har vårat nya system inneburit några besparingar? Jag avslöjar vår elräkning i dag.
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Mars 2000: ”-Vi måste gör något åt vår uppvärmning av huset!”
Redan efter vi sammanställt elförbrukningen från den första (milda) vintern, stod det klart vi behövde sänka uppvärmningskostnaden av huset.
Kanske borde vi inte blivit så förvånande, huset var ju 100 gammalt och hade under långa perioder används som sommarstuga… Men hur dyrt det var att värma upp ett gammalt hus som läcker energi som ett såll, blev ett uppvaknande för det 25 åriga paret.. 17000kWh/år för ett hus, som då var knappt 100kvm och där vi dessutom bommat igen två av de fyra rummen…!
De inledningsvis högt flygande planerna på att kunna renovera och i samma veva bygga ut huset till att bli våra drömmars hus, blev omkullkastat. Vi fick planera om och istället för en stor utbyggnad, blev det en mindre och vi valde att istället vi satsa mer krut på renoveringen, med tilläggsisolering och uppgradering värmesystemet. (Vår första renovering och tillbyggnad finns dokumenterad under kategori Etapp 1)
Det befintliga värmesystemet bestod av direktverkande el, med radiatorer från 60-talet, två kakelugnar och en köksspis. Efter att ha gjort en översyn av marknaden för olika värmesystem och rådfrågat kunniga i vår närhet, valde vi att konvertera från direktverkande el till bergvärmepump och vattenburen golvvärme på nedervåningen, samt vattenburna radiatorer på övervåningen. I och med att vi under samma period även skulle totalrenovera huset, så passade vi på att installera golvvärmeslingorna och dra alla rör, då alla golv var upprivna.
I vilken tur ordning man väljer att installera värmesystemet är olika för alla projekt, men i vårat fall valde vi följande turordning:
1) Montage av golvvärmeslingorna, samt inkoppling av slingorna mot fördelaren.
2) Installation av värmepump
3) Borrning av energihålet.
Det fanns flera anledningar till att vi ville riva upp golven: Vi ville inspektera grunden, förstärka bjälklagret, väga av golven (golven lutade kraftigt). När allt detta jobb ändå skulle utförs, passade det bra att montera dit golvvärmen. 
När golven väl var rivna, all sågspån och trossbotten var borta, samt efter att grunden var rensad från gammalt bråte kunde vi påbörja arbetet med ny trossbotten, isolering, avvägning av bjälklag. Först därefter kunde vi montera dit govlvärmeskivorna (mer info om val av leverantör se nästa inlägg del 2).
Här syns de spårade golvvärmeskivorna (självbärandesystem) och nästa steg är plåtarna och själva golvvärmeslingorna.
Efter att golvvärmeslingorna var lagda i de urfrästa spånskivorna, kopplades slingorna in i golvvärmefördelaren.
Här är samma vy som ovan. Kakelugnen slipper numera alla skor, utan omringas nu av kalksten och för de resterande golven på nedervåningen valde vi enstavig ekparkett (15mm).
När jag ser tillbaka på alla renoveringsbilder från början av 2000-talet, slås jag av hur mycket jobb vi la ned på för att vi vi på sikt kunna tjäna pengar. Men medans vi "väntat" att investeringskostnaden skulle betala sig har vi vi kunnat njuta av våra bekymmersfria, varma och mysiga golv!
Läs hela värmeserien här:
Tema Värme och Uppvärmning -Inledning
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:1 Energibrunn & värmepump"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:2 Utbyggt & optimerat system" uppföljning om hur vårat projekt i mitt tidigare inlägg om att optimera av bergvärmepumpen -Hur gick?!
Tema: Värme och uppvärmning "Del 3 Kostnader och infomation"
Tema: Värme och uppvärmning
-Kallt ute, varmt inne?
Burr så kallt vi har haft det den senaste veckan! Här vid Upplandskusten tangerade termometern nästan -30 grader i torsdagsnatt... Visst är det mysigt att elda i våra kakelugnar, men de räcker inte långt riktigt kalla dagar. Dagar som dessa är vi beroende av att vårat uppvärmningssystem ska fungera och den här vintern har vårat värmesystem verkligen har verkligen fått visa vad det går för.
Isen har lagt sig på Östhammarsfjärden och det möjliggör för härliga turer med skidorna, skotern och till och med bilen(!). Vackert, men ack så kallt vi har det!
Jag har fått många mail angående mitt tidigare värmesystem inlägg "Kall helg i värmens tecken". Frågan om hur man kan minska sina värmekostnader är aktuell för allt fler villägare och att konvertera från direktverkande el, alternativt komplettera med andra värmkällor är högaktullt. Den kommande veckan tänker jag publicera tre inlägg med tema värme och uppvärmning av hus.
Läs hela värmeserien här:
Tema Värme och Uppvärmning -Inledning
Tema: Värme och uppvärmning "Del 1 Kovertering och installation"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:1 Energibrunn & värmepump"
Tema: Värme och uppvärmning "Del 2:2 Utbyggt & optimerat system" uppföljning om hur vårat projekt i mitt tidigare inlägg om att optimera av bergvärmepumpen -Hur gick?!
Tema: Värme och uppvärmning "Del 3 Kostnader och infomation"
