Byggdagbok byggvecka 32
Det historiska ögonblicket blev ju självklart fotodokumenterat och här syns snickaren in action, sågandes igenom de tjocka stående timmret.
Det var riktigt spännande att följa hur ljuset sakta men säkert började sippra in i den annars så mörka trappskrubben. Här syns också anledningen till det omtalade trappbytet. Det skulle bli bökigt att i längden att behöva "knö sig" genom den låga passagen för att komma in i vårat nya badrum/relax.
"Jonatan jag ser ljuset, jag ser ljuset"
Nu är det verkligen sluttampen på våra snickares arbete hos oss och vi har nästan närmat oss målet för vår byggupphandling: En "snickarklar" tillbyggnad, samt en exteriör förvandling med ny fasad, nya fönster, nytt tak, nya skorstenar och en 'american porch'. Det som stort sätt kvarstår är det allra sista på nedervåningen och ett skärmtak över entrén.
Det känns nästan konstigt att våra snickare snart ska lämna oss efter dryga 30 veckor. Jag har nästan hunnit vänja mig vid att, medan jag borstar tänderna välkomna snickarna med ett käckt tandkrämsskummande" -Godmorgon!" och att i takt med morgonstressen höra hammarslagen eka genom huset ;-)
Men ärligt talat har det känts mycket tillfredsställande att gå hemifrån och känna att vi lämnar bygget till proffs. Allt medan jag gör det jag är bra på -jobbar och tjänar pengar :-) Att anlita en byggfirma är något vi inte gjort vid våra tidigare projekt och har varit nödvändig lyx för att ro i land vårat drömprojekt. Eller lyx och lyx... det har dock krävt att mannen trots denna "lyx", har jobbat dubbla skift (först 8h på jobbet sedan nästan lika många hemma)... och jag har tagit huvudansvaret för vardagsruljansen. Fråga oss just nu om vi är sugna på att göra om alltihopa en gång till, om ni vågar *försöker se sträng ut*
Ett bygge för en sambandscentral på ett kärnkraftverk, eller?! Nej bara ett av våra egna kreativa lösningar på rördragningen familjerummet, bakom tv:en. Elektrikern hade inte varit med om att sätta ett avloppsrör i väggen tidigare, men någon gång ska vara den första. Hur ska man annars få plats med alla sladdar som snyggt ska gömmas till tv:en?!
Här händer det grejer!
En viktig milstolpe när nya och gamla huset möts.
/Vimsingen
Hej!
Jag blir så glad när jag läser dina inlägg. Det är alltid några roliga kommentarer och självironi som jag så väl känner igen även hos mig själv. Jag vill bara tala om att jag avundas din förmåga att fånga läsaren med dina texter och bilder. Jag längtar varje dag till att få sätta mig ned och kolla in om du har lagt in några nya inlägg. Du är toppen på detta. Sug åt dig all ära för det är du värd.
Det ser förövrigt rörigt och spännande ut hemma hos er nu. Vi är så nyfikna på att komma och inspektera på riktigt. Hoppas att det kan bli snart.
Vi kommer förmodligen att gemongå en del av det ni nu genomgår i och med vårt, kanske, kommande utbygge som vi förmodligen inte kommer undan och vi skall få till den förvaring och de extra rum som vi behöver.
Massor med kramar från Lisa
Stort grattis till den lyckade dockningen! Vilken känsla det måste vara att bokstavligen se ljuset där det var mörkt förrut!
Tack för kommentaren på mitt inlägg om avundsjuka. Jag har exakt samma erfarenhet som du. Jag tror att det är väldigt vanligt - men detta är,som sagt, ett ganska tabu-belagt ämne.
Ser fram emot att få följa fortsättningen av förvandlingen på ert vackra hus!
Kram //Charlotta.
Ooohps, vi har just fått el fram till tomtgränsen så detta återstår. Fin blogg det är första gången jag är här. Tack för tipset!
Wow, vilket projekt det är ni har på g.
JAg känner precis som du med snickarna, det var så skönt att ha något proffs som var ansvarig. Sedan är det klart att det är kul om man kan vara med och göra en del själv, men ansvaret är gött när det är någon annan som tar.
Lycka till med trappbytet...
:) Du och dina kommentarer! "Ljuset..." :)
Kan tänka mig att det känns skönt att skönja slutet av en byggperiod och början av ett 'nytt liv', och samtidigt sorgset på samma gång.
